Många elever hittar hem på Snitz

Snitz är en vanlig, men ovanlig högstadieskola. Här får man extra mycket hjälp enligt både elever och medarbetare. Alla elever har någon neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (npf) som till exempel ADHD eller autism. Fler vuxna, mindre klasser och en anpassad lärmiljö gör att många elever känner att de äntligen hittat sin plats i skolan.

Många av eleverna som börjar på Snitz har en känsla av att de misslyckats i sin tidigare skolgång. De kan ha haft en problematisk skolfrånvaro, svårt med sociala relationer eller svårt att nå målen, och biträdande rektor Cecilia Massi, menar att det har stor betydelse att eleverna får en anpassad skolgång direkt när de börjar på skolan. Det finns ingen tid att förlora.

– Redan den första dagen när en ny elev i årskurs 7 stiger in genom dörrarna till skolan har vi ett åtgärdsprogram med stödinsatser på plats. Vi har alltid samtal och intervjuer med elev och vårdnadshavare inför skolstart. Vi sammanställer vad som har fungerat tidigare och vad som inte fungerat, och vi tittar på åtgärdsprogram och externa kontakter som eleven och vårdnadshavaren haft. Allt för att vi ska vara redo att sätta in rätt stöd direkt, säger Cecilia Massi.

Alla som jobbar på skolan har gedigen kunskap och erfarenhet av att arbeta med elever som har särskilda behov. Det finns även en förstärkt elevhälsa. Ella är elev på skolan och hon upplever att hon trivs bättre här än på de andra skolor som hon har gått på.

– Det bästa med skolan är lärarna och vänskaperna som finns här. Det är alltid kul att komma hit. Jag får det jag behöver här, det är en stor skillnad mot tidigare skolor som jag har gått på. Lärarna förstår mig bättre här och de har mer utbildning. Man får så bra hjälp, säger hon.

På Snitz är lärmiljön lugn och anpassad för att minska synintryck och stimuli. Det finns tydliga scheman över skoldagen och bildstöd. Det går 10-12 elever i varje klass, och alla har ett hemklasssrum med bestämda platser dit lärarna kommer för att undervisa eleverna. Varje klass har två mentorer som delar på mentorskapet i klassen. Det innebär att man som mentor har 5 - 6 elever som man ansvarar för och som ger förutsättningar för ett extra nära samarbete mellan eleverna, vårdnadshavarna och skolan.

– Samarbetet med hemmet är otroligt viktigt för eleverna. Vi har en grundinställning som handlar om att alla gör så gott man kan, även eleven. Alla vill att barnet ska lyckas. När något inte fungerar gäller det att inte bli frustrerad, utan tänka att det är ett tecken på något annat, säger AnnSofi Rydholm, rektor.

En framgångsfaktor för att eleverna ska lyckas i skolan är också att pedagogerna är pålästa och känner till elevernas styrkor och vad som motiverar dem, menar AnnSofi Rydholm. Det är viktigt att jobba med insatser som skapar och höjer motivationen.

– Det ska kännas meningsfullt att gå i skolan, och där behöver vi alla hjälpas åt. Om vi till exempel vet att en elev drömmer om att bli skådespelare involverar vi vår studie- och yrkesvägledare och uppmuntrar eleven till att verkligen satsa på svenskan och retoriken, säger hon.

Astrid är elev på skolan och tycker att det bästa med skolan är pedagogerna, stödet och miljön. 

– Det är fler än man tror som har en diagnos, och man ser inte det på folk. Det här är en helt vanlig skola där man får extra hjälp. Lärarna förstår en bättre. Här finns det lugna miljöer och bra lärare. De bryr sig om eleverna och är engagerade. Det är skönt att gå här.

Både AnnSofi Rydholm och Cecilia Massi berättar att de drivs av att ungdomarna ska lyckas.

– Jag har ett riktigt ”dreamteam” med fantastiska kollegor som har uthållighet, driv, rätt inställning, fokus och vi har väldigt roligt tillsammans. Det i kombination med att vi märker att vi verkligen gör skillnad för elever som behöver det som mest.